Lantbruket ställer om
”Win-win-win för mjölkbönderna”
Här är satsningen som gynnar klimatet, plånboken och djurhälsan
När svenskt lantbruk står inför en omfattande grön omställning banar Arla vägen. Ett poängsystem ger kooperativets bönder bättre betalt för mjölken om de satsar på hållbarhet.
För Ulf och Christina Winblad på Womtorps gård betyder det att deras långsiktiga arbete med djurhälsa ger resultat – för både klimatet och plånboken.
Den här artikeln är producerad av Schibsted Brand Studio
Fåglarna kvittrar och genom de regntunga molnen kämpar sig solens strålar fram. Det råder ingen tvekan om att våren är på ingång, men i de friska vindarna som sveper in över gårdsplanen på Womtorps gård dröjer sig en gnutta av vintern fortfarande kvar.
Så länge det är en dygnsmedeltemperatur på under tio grader får de ha sina täcken på sig, förklarar Ulf och gör en gest mot de månadsgamla kalvarna som leker i en av boxarna, iklädda skyddande termotyger i dova färger.
Att se till att korna är friska och välmående är den viktigaste delen av Ulfs och Christinas hållbarhetsarbete.
Ulf Winblad är femte generationen bonde på mjölkgården strax utanför Eskilstuna i Sörmland, som han driver tillsammans med hustrun Christina sedan början av 1990-talet. Sedan några år tillbaka arbetar också deras äldsta son Gustav här, tillsammans med åtta anställda.
De har drygt 300 kor, de flesta av raserna Svensk röd och vit boskap och Holstein, som tillsammans producerar över 10 000 liter mjölk varje dag. Till gården hör även 400 hektar jordbruksmark där de odlar en stor del av kornas foder.
– Vårt mål är att vara så självförsörjande som möjligt, berättar Ulf.
Redan på 1800-talet drev hans förfäder gården i samarbete med andra bönder. Idag är den en av cirka 7 600 nordeuropeiska mjölkgårdar som tillsammans bildar det bondeägda kooperativet Arla.
– Att vara en del av ett sammanhang är en trygghet, konstaterar han och Christina håller med.
En länk mellan natur och teknik
Yrket som bonde beskriver de som en livsstil. Ett arbete som sträcker sig långt utöver kontorstider men samtidigt erbjuder ett liv i harmoni med naturen och djuren.
– Man behöver också vara lite av en tusenkonstnär, säger Ulf och förklarar hur en vanlig arbetsdag innehåller allt från byggnationer och reparationer till datastrul – och djurskötsel förstås.
Den tekniska utvecklingen har förändrat arbetet radikalt under de år de drivit gården.
– I dag fungerar vi som en länk mellan tekniken och naturen. Det är också det som är fascinerande med yrket, säger Christina och visar upp de stora dataskärmarna i rummet intill kostallet, där arbetsdagen börjar varje morgon klockan fem. Där går det att följa kornas hälsa digitalt.
Den tekniska utvecklingen har förändrat arbetet på Womtorps gård radikalt.
Alla kor bär elektroniska halsband som samlar in detaljerade data om allt från hur mycket kon idisslar och äter till hur mycket de sover och rör sig. Tillsammans med informationen från mjölkrobotarna, som registrerar hur mycket korna mjölkar och när, skickas datan upp i ett digitalt moln. Med hjälp av AI-teknik behandlas och analyseras den för att sedan vävas ihop till ett hälsoindex, som ger uppdateringar om kornas mående i realtid på skärmen.
– Tekniken är fantastisk, den gör att vi kan upptäcka små hälsoproblem i tid och sätta in åtgärder innan de blir allvarliga, vilket är bättre för både djuren och miljön, säger Christina.
Ny hållbarhetsmodell
Men jordbruket är inte bara djur, natur och smart teknik, det är också en resursintensiv näring och sedan länge pågår ett omfattande arbete att ställa om och göra den mer hållbar. I det arbetet är Arla ett av de företag som banar vägen. Deras mål är att minska det genomsnittliga klimatavtrycket från gårdarna med 30 procent till 2030.
För att lyckas med det har man tagit fram en hållbarhetmodell som man kallar FarmAhead™. Modellen innebär bland annat att bönderna både gör klimatberäkningar och får poäng för de hållbarhetsåtgärder de vidtar på sin gård. Det kan handla om exempelvis att investera i energismarta system men också att utfodra korna klokt och ge dem bra omvårdnad. Ju mer poäng bönderna får för sina insatser desto mer betalt får de för mjölken.
EXTERN LÄNK
”Big 5” – här ser Arla potential att minska mjölkgårdarnas klimatpåverkan
FAKTA
Så fungerar FarmAhead™
Hållbarhetsarbetet kategoriseras efter 19 olika områden, där varje åtgärd belönas med poäng. De områden som har störst potential att minska klimatutsläppen ger flest poäng. En förutsättning för att få poäng är att även göra en klimatberäkning.
Varje poäng som den enskilda Arlabonden uppnår ger sedan 0,03 eurocent extra per kilo mjölk, plus 1 eurocent för själva klimatberäkningen.
Ulfs och Christinas mjölkgård ligger bra till i Arlas hållbarhetsmodell. Med 65 poäng av 80 möjliga är de ett av kooperativets mest hållbara lantbruk. Snart invigs också den biogasanläggning de är delägare i, som ytterligare ska minska deras klimatavtryck.
– Där kommer det att utvinnas biogas från kornas gödsel och få tillbaka en slutprodukt, som både luktar mindre och är bättre för miljön, att använda till växtnäring, konstaterar Ulf.
Han är stolt över deras arbete och tycker att modellen tydliggör det klimateffektiva arbete som de egentligen bedrivit länge men som de först nu ser konkreta siffror och resultat av. Samtidigt poängterar han att deras fokus egentligen inte ligger på modellen utan på att driva en välmående verksamhet med pigga och friska kor, som lever ett långt och produktivt liv.
– Gör man ett bra jobb där blir det automatiskt så att man får högre effektivitet, fler poäng och mer betalt. Det blir en win-win-win.
På Womtorps gård finns två sorters mjölkkor: SRB, eller svensk röd och vit boskap samt SLB, även kallad Holstein.
Alla behöver hjälpa till
Men ett gediget hållbarhetsarbete kostar. Enligt LRF kommer den gröna omställningen av lantbruket kosta runt 20 miljarder kronor per år bara i Sverige. För att inte de svenska mjölkbönderna ska behöva stå för kostnaderna själva behöver fler hjälpas åt. För konsumenten betyder det att de små vardagliga valen i mataffären blir viktiga – och några kronor dyrare. Ulf hoppas att fler ska tycka att det är värt det.
– Genom att betala lite mer kan du vara trygg med att djurhållningen är bra, antibiotikaanvändningen hålls nere och att vi kan jobba vidare för att bli ännu mer hållbara, säger han.
Ulf Winblad är femte generationen bonde på mjölkgården strax utanför Eskilstuna i Sörmland. På gården produceras över 10 000 liter mjölk per dag.
Men det finns ytterligare en aspekt som Christina vill belysa: den oroliga tid och värld vi lever i.
– Samtidigt som vi ska göra den gröna omställningen, som kostar massa pengar, behöver vi säkra matförsörjningen. Det klarar vi inte själva. Om fler konsumenter väljer att stötta oss i det arbete vi gör nu kommer vi också kunna finnas där den dagen Sverige står inför en kris, oavsett om det är en pandemi, ett krig eller något annat, säger hon.
Kalvarna i boxen har slutat leka och står och råmar högt och unisont när Ulf och Christina kommer ut på gårdsplanen igen. På ivriga ben går de dem till mötes medan ljudet från deras protester ökar. Ulf ursäktar sig med ett skratt:
– De säger att det är dags för lunch.
EXTERN LÄNK
Läs mer om Arlas gårdar och hållbarhetsersättning FarmAhead™
Fakta
500 miljoner öronmärkta euro
Totalt har Arla öronmärkt 500 miljoner euro per år för Arlabönderna att utveckla verksamheterna till att bli mer hållbara. Gårdarna belönas även för tidigare genomförda åtgärder eftersom dessa har bidragit till att sänka de totala utsläppen genom åren. Sedan ersättningsmodellen trädde kraft 2023 har Arlabönderna, i de sju nordeuropeiska länder där kooperativet verkar, ökat sina genomsnittspoäng från 49 till 53. Förutom arbetet på gårdarna, ramar FarmAhead™ också in samarbetet kring hållbarhetsfrågor med Arlas kunder inom exempelvis dagligvaruhandeln samt restauranger och storkök.
LÄS MER
ANNONS Innehållet på den här sidan är skapat av Schibsted Brand Studio i samarbete med vår annonsör, inte av Aftonbladets redaktion.