ANNONS
ETIKETT
Julens vanligaste bedrägerier
Så kan du bli lurad – och så skyddar du dig
Det absolut allra bästa priset, till vilket pris som helst. Men vad blir egentligen priset när vi handlar online i jakten på erbjudanden och snabb leverans?
– Alla kan falla för en falsk affär, säger Amalia Krantz, bedrägeriexpert på Nordea.
Den här artikeln är producerad av Schibsted Brand Studio
Julkommersen är i full gång – och likt ett brev på posten, eller som ett sms i mobilen, ökar försöken från de moderna ficktjuvarna: nätbedragarna.
– Träffytan blir större när vi är många som letar efter produkter och varor. Det är då bedragarna dyker upp, säger Amalia Krantz, bedrägeriexpert på Nordea.
– Det många ångrar efter att ha utsatts för ett bedrägeri är att det gick för fort och att man inte litade på magkänslan. Känns det inte bra, så är det ofta något som inte stämmer, säger Amalia Krantz. Foto: Pontus Orre
Falska nätbutiker
Du har säkert hört talas om phishing, vishing eller smishing. Tillvägagångssätten är många och blir fler, och under Black Friday och julhandeln är falska nätbutiker det absolut “hetaste” bedrägeriet.
Bedragare bygger antingen kopior av välkända varumärkens webbshoppar eller skapar helt nya butiker som ser professionella och trovärdiga ut. Därifrån lockar de in kunder via annonser i sociala medier, ofta med kraftiga rabatter eller varor som annars är slutsålda.
– Med AI går det i dag ännu snabbare att ta fram både falska hemsidor och annonser som ser övertygande ut. Språket, logotyperna och detaljerna är mer välgjorda, vilket gör bedrägerierna svårare att avslöja, säger Amalia Krantz.
– En studie som vi på Nordea har gjort visar att 85 procent av svenskarna känner sig bra rustade för att skydda sig mot bedrägerier – men alla kan falla för en falsk affär, säger Amalia Krantz.
Bedragarna vet att julen får oss att agera snabbare än vanligt. Hetsen ihop med bra priser från genuina butiker passar bedragarna väl. De använder samma metoder som riktiga butiker, men med fel avsikt.
– Vi har kommit till ett sånt läge nu att jag egentligen skulle vilja tipsa om att inte klicka på några annonser i sociala medier. Ser du en fantastisk annons, gå omvägen, och klicka inte på varan utan skriv in url:en (webbadressen) själv.
FAKTA
Nordeas säkerhetsarbete
Nordea arbetar med omfattande system för att upptäcka och stoppa bedrägerier innan de når kunderna. Under 2024 övervakades 3,6 miljarder transaktioner i Norden. “Vi samarbetar mellan banker och blockerar bedrägliga e-shoppar så fort vi ser dem”, säger Amalia Krantz.
Nordea erbjuder även flera skydd som kunder kan aktivera, bland annat spärrar, fördröjda uttag och möjligheten att stoppa utlandsbetalningar.
Bedragarnas främsta verktyg
Det är lätt att tro att bedrägerier främst drabbar oerfarna. Men många som blir lurade upplever att de egentligen är försiktiga. Julklappar till andra, stress och många inköp leder ofta till färre eller inga efterforskningar.
– Under julhandeln köper vi ofta produkter från någon annans önskelista som vi själva kanske inte har full koll på. Det gör att man snabbare hamnar snett. Man har inte koll på vad som är en vettig återförsäljare och vad det bör kosta, säger Amalia.
– Många bedrägerier har målvakter som står redo att ta emot pengar. Så fort man misstänker något ska man kontakta banken. Tiden är avgörande – ju snabbare desto bättre, säger Amalia Krantz. Foto: Pontus Orre
Det är sällan tekniken i sig som är källan till bedrägerier, utan oftast psykologin bakom. Målet är nästan alltid att få dig att själv skriva in dina uppgifter eller godkänna ett köp.
– Bedragare får oss tyvärr att själva skriva in vårt kortnummer, godkänna med BankID eller göra en överföring. Tekniken blir starkare och mer motståndskraftig, därför manipulerar de oss människor i stället, säger Amalia.
– Fundera alltid: Vart har jag hamnat, hur hamnade jag här – och vad står det i mitt BankID? Tänk som i en fysisk butik: du skulle kolla skyltarna. Gör samma sak online.
FAKTA
Vishing, smishing, phishing – vad är vad?
1 Vishing är en förkortning av "voice phishing" och sker via telefon. Målet med vishing är att lura dig att avslöja personlig information eller utföra ekonomiska transaktioner. Bedragarna utger sig ofta att vara från en bank eller myndighet.
2 Phishing sker online. Målet är att komma över personliga uppgifter, kortuppgifter eller nätbanksuppgifter via till exempel e-post eller falska webbsidor. Syftet är att lura användaren att lämna ut personliga uppgifter som sedan kan användas för identitetsstöld eller bedrägliga transaktioner.
3 Smishing eller nätfiske via sms, är en variant av phishing där särskilda program används för att skicka falska sms som ofta innehåller ett nummer till en falsk kundtjänst eller en länk till en falsk hemsida.
ANNONS Innehållet är producerat av Schibsted Brand Studio i samarbete med annonsören. Det är inte producerat av Aftonbladets redaktion.
Vill ni också synas här? Läs mer om hur vi skapar innehåll som når ut, engagerar och ger effekt.